#: locale=en
## Action
### URL
LinkBehaviour_3C87AFFD_7039_CE17_41C7_F2A26A323D3C.source = https://ivar.studio/virtual-tours
LinkBehaviour_D2BC8321_F7F5_1539_41D5_AB4DA0784178.source = https://ivar.studio/virtual-tours
LinkBehaviour_ACFAD8F6_BF8F_E2A1_41E4_647B1D24703C.source = https://ivar.studio/virtual-tours
LinkBehaviour_D289138A_F7F5_150A_41D8_0E2762D58B19.source = https://ivar.studio/virtual-tours
LinkBehaviour_D2BD031F_F7F5_1509_41E6_54F0AB3A7B43.source = https://www.nacka.se/uppleva--gora/kultur-och-museer/kulturhistoria/
LinkBehaviour_D289D389_F7F5_15F6_41E0_52C9F81EAF68.source = https://www.nacka.se/uppleva--gora/kultur-och-museer/kulturhistoria/
LinkBehaviour_D7E5E4C0_F71D_1377_41D2_0485006BBE96.source = https://www.nacka.se/uppleva--gora/kultur-och-museer/kulturhistoria/
LinkBehaviour_E066BA71_F715_1719_41E9_664EDF98DAC3.source = https://www.nacka.se/uppleva--gora/kultur-och-museer/kulturhistoria/
LinkBehaviour_D2893387_F7F5_15FA_41D9_DAC3C2BA75CC.source = https://www.nacka.se/uppleva--gora/kultur-och-museer/museer-och-utstallningar/
LinkBehaviour_D2BD531E_F7F5_150B_41EE_1414B3A484B7.source = https://www.nacka.se/uppleva--gora/kultur-och-museer/museer-och-utstallningar/
LinkBehaviour_E1786EC4_F717_6F7E_41EB_EFD9C9483247.source = https://www.nacka.se/uppleva--gora/kultur-och-museer/museer-och-utstallningar/
LinkBehaviour_D7E644BD_F71D_1309_41C9_90E14C0B375F.source = https://www.nacka.se/uppleva--gora/kultur-och-museer/museer-och-utstallningar/
LinkBehaviour_D2894389_F7F5_15F6_41EB_6E1897A42174.source = https://www.nacka.se/valfard-samhallsservice/kulturhusetdieselverkstaden/kulturhistoria/nacka-lokalhistoriska-arkiv/
LinkBehaviour_E01EBF60_F717_2D36_41E6_AD80350F1AC3.source = https://www.nacka.se/valfard-samhallsservice/kulturhusetdieselverkstaden/kulturhistoria/nacka-lokalhistoriska-arkiv/
LinkBehaviour_D7E384C2_F71D_137B_41E3_361BAD2AC119.source = https://www.nacka.se/valfard-samhallsservice/kulturhusetdieselverkstaden/kulturhistoria/nacka-lokalhistoriska-arkiv/
LinkBehaviour_D2A0F321_F7F5_1539_41D9_0669161214A4.source = https://www.nacka.se/valfard-samhallsservice/kulturhusetdieselverkstaden/kulturhistoria/nacka-lokalhistoriska-arkiv/
## E-Learning
### Question Screen
quizQuestion_588E8762_40AD_691C_41A8_B8D71D514A2F.ok = OK
### Report Screen
quizScore_588EA762_40AD_691C_41CB_71C33881B59A.title = - SCORE -
quizScore_588EA762_40AD_691C_41CB_71C33881B59A.completion = Completed
quizScore_588EA762_40AD_691C_41CB_71C33881B59A.questionsCorrect = Correct
quizScore_588EA762_40AD_691C_41CB_71C33881B59A.downloadCSV = Download .csv
quizScore_588EA762_40AD_691C_41CB_71C33881B59A.questionsIncorrect = Incorrect
quizScore_588EA762_40AD_691C_41CB_71C33881B59A.items = Items Found
quizScore_588EA762_40AD_691C_41CB_71C33881B59A.questions = Questions
quizScore_588EA762_40AD_691C_41CB_71C33881B59A.repeat = Repeat
quizScore_588EA762_40AD_691C_41CB_71C33881B59A.submitToLMS = Submit
quizScore_588EA762_40AD_691C_41CB_71C33881B59A.elapsedTime = Time
### Score Name
score1.label = THANK YOU
### Timeout Screen
quizTimeout_588EF762_40AD_691C_41CC_3CE364E500C1.title = - TIMEOUT -
quizTimeout_588EF762_40AD_691C_41CC_3CE364E500C1.repeat = Repeat
quizTimeout_588EF762_40AD_691C_41CC_3CE364E500C1.score = View Score
## Hotspot
### Text
HotspotPanoramaOverlayTextImage_6329FE2D_6C5D_D3EE_41D5_B0ED5A98637F.text = LAYERS OF TIME
## Media
### Audio
audiores_9B7A0C7D_AC86_20A0_41E4_534699E9FF35.mp3Url = media/audio_980AF99C_AC86_6060_4199_E591D153A6D7_en.mp3
### Image
imlevel_0357D58B_1633_F6CA_417F_460F01428D4F.url = media/panorama_62550FF4_6C57_D07D_4195_62F091A10218_HS_6itnez4w_en.png
### Subtitle
panorama_92889B6C_AC86_60A1_41BD_F73261C0D2A8.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_927F5C54_84A2_F428_41DB_27324047C2BE.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_62550FF4_6C57_D07D_4195_62F091A10218.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_93C5DE66_AC82_20A1_41D0_400C2607AE4D.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_930A6CC9_AC82_61E3_41D6_E5E84BE6F144.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_926531C2_AC86_23E1_41C1_33701C868CC1.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_9360A3BD_AC82_E7A0_41D2_227E68D757B5.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_927FFA0F_84A2_9C37_41DC_522FE4A129FF.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_CCF0CA42_8F82_AA2D_41D8_E24D807E2430.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_ECE3154C_AC82_20E0_41CD_EF6173A20BE4.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_37F6D18F_70EA_D2F3_417B_89EEDEB6E20F.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_39F198F0_7069_322D_41DA_F52F732D9546.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_31A3AA97_70EA_D612_41D2_2773E216720E.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_31A7FD3C_70EA_F216_41A2_AE1C174B0CAE.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_31A04567_70E9_5233_41CB_5C967A2CDCEB.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
panorama_31A027AC_70E9_3E35_41B9_DAE873A88502.subtitle = Slagfältsmuseet HAMN
### Title
album_81C29838_9384_AD29_41A5_C4D3415F9F66_0.label = 1645-v1
photo_850CC93E_939D_EF29_41B5_79F255D5313A.label = 1648-v1
photo_850CC93E_939D_EF29_41B5_79F255D5313A.label = 1648-v1
photo_874EAAD3_939D_ED7F_41CB_4B42E0726493.label = 1658-v1
photo_874EAAD3_939D_ED7F_41CB_4B42E0726493.label = 1658-v1
photo_874E0CAA_939D_E528_41C8_405545A34DAF.label = 1700-v1
photo_874E0CAA_939D_E528_41C8_405545A34DAF.label = 1700-v1
photo_874EAE90_939D_E5F8_41D3_A27D4F714F18.label = 1721-v1
photo_874EAE90_939D_E5F8_41D3_A27D4F714F18.label = 1721-v1
panorama_31A3AA97_70EA_D612_41D2_2773E216720E.label = Bataljmålningen
panorama_926531C2_AC86_23E1_41C1_33701C868CC1.label = Bataljmålningen
panorama_927F5C54_84A2_F428_41DB_27324047C2BE.label = Fotoväggen
panorama_ECE3154C_AC82_20E0_41CD_EF6173A20BE4.label = Freden
album_81C29838_9384_AD29_41A5_C4D3415F9F66.label = Fredskartan
panorama_31A04567_70E9_5233_41CB_5C967A2CDCEB.label = Fältskären
panorama_927FFA0F_84A2_9C37_41DC_522FE4A129FF.label = Fältskären
video_C3C6A1E8_8F82_99FD_41D9_3BA7EF04998B.label = Helikopterbilder_fixed
video_126890B2_7027_522D_41D6_40AB8B9E021E.label = NY-2-Layers_Of_Time_Final Se_1
panorama_62550FF4_6C57_D07D_4195_62F091A10218.label = Periskåpet
panorama_930A6CC9_AC82_61E3_41D6_E5E84BE6F144.label = Rysshärjningarna
panorama_39F198F0_7069_322D_41DA_F52F732D9546.label = Rysshärjningarna
panorama_9360A3BD_AC82_E7A0_41D2_227E68D757B5.label = Slaget
panorama_31A027AC_70E9_3E35_41B9_DAE873A88502.label = Slaget
panorama_92889B6C_AC86_60A1_41BD_F73261C0D2A8.label = Soldaten
panorama_31A7FD3C_70EA_F216_41A2_AE1C174B0CAE.label = Soldaten
panorama_93C5DE66_AC82_20A1_41D0_400C2607AE4D.label = Stora Nordiska kriget
panorama_37F6D18F_70EA_D2F3_417B_89EEDEB6E20F.label = Översikt
panorama_CCF0CA42_8F82_AA2D_41D8_E24D807E2430.label = Översikt
### Video
videolevel_08A00E0F_16D2_75CA_4151_0ACF7EE45E44.url = media/video_126890B2_7027_522D_41D6_40AB8B9E021E_en.mp4
videolevel_08A00E0F_16D2_75CA_4151_0ACF7EE45E44.posterURL = media/video_126890B2_7027_522D_41D6_40AB8B9E021E_poster_en.jpg
videolevel_08A5FCB1_16D2_76D6_419E_991FA436E20E.url = media/video_C3C6A1E8_8F82_99FD_41D9_3BA7EF04998B_en.mp4
videolevel_08A5FCB1_16D2_76D6_419E_991FA436E20E.posterURL = media/video_C3C6A1E8_8F82_99FD_41D9_3BA7EF04998B_poster_en.jpg
### Video Subtitles
## Skin
### Button
Button_15DFFCCF_030F_C91D_4187_687E0E03D609_mobile.label = BAKÅT
Button_15DFFCCF_030F_C91D_4187_687E0E03D609.label = BAKÅT
Button_3B5AE207_7027_31F2_41D9_6FB738246079.label = FORTSÄTT
Button_3B5AE207_7027_31F2_41D9_6FB738246079_mobile.label = FORTSÄTT
Button_3BF0911F_7039_7213_41AF_118786707710.label = JAG FÖRSTÅR!
Button_3BF0911F_7039_7213_41AF_118786707710_mobile.label = JAG FÖRSTÅR!
Button_D7E634BE_F71D_130B_41EA_0E2F0468D255.label = Kulturhistoria i Nacka
Button_E024CFE6_F715_6D3B_41EC_4100FAC065E3.label = Kulturhistoria i Nacka
Button_D7E634BE_F71D_130B_41EA_0E2F0468D255_mobile.label = Kulturhistoria i Nacka
Button_E024CFE6_F715_6D3B_41EC_4100FAC065E3_mobile.label = Kulturhistoria i Nacka
Button_D79994BB_F71D_130A_41E1_547E21103539_mobile.label = Museer och utställningar i Nacka
Button_E00DA0C9_F71D_3309_41DD_8C41A7500B03_mobile.label = Museer och utställningar i Nacka
Button_E00DA0C9_F71D_3309_41DD_8C41A7500B03.label = Museer och utställningar i Nacka
Button_D79994BB_F71D_130A_41E1_547E21103539.label = Museer och utställningar i Nacka
Button_D7E5C4C1_F71D_1379_41CB_D184C2939661_mobile.label = Nacka lokalhistoriska arkiv
Button_E010EAD1_F715_1719_41E4_B2F8D19C42CE_mobile.label = Nacka lokalhistoriska arkiv
Button_E010EAD1_F715_1719_41E4_B2F8D19C42CE.label = Nacka lokalhistoriska arkiv
Button_D7E5C4C1_F71D_1379_41CB_D184C2939661.label = Nacka lokalhistoriska arkiv
Button_D627956B_F71D_7D09_41DE_22036490B705.label = Navigation
Button_D715F921_F71D_1536_41ED_84FFCE61343A_mobile.label = Navigation
Button_D715F921_F71D_1536_41ED_84FFCE61343A.label = Navigation
Button_D627956B_F71D_7D09_41DE_22036490B705_mobile.label = Navigation
Button_15DC2CCF_030F_C91D_4185_040D195FE7A8.label = NÄSTA
Button_15DC2CCF_030F_C91D_4185_040D195FE7A8_mobile.label = NÄSTA
Button_4F951698_0872_3C5C_419E_4E9B5F39DE9F_mobile.label = Nästa
Button_4F951698_0872_3C5C_419E_4E9B5F39DE9F.label = Nästa
Button_A92D9705_BB42_E1F6_41DF_0A9495A2579E_mobile.label = START
Button_A92D9705_BB42_E1F6_41DF_0A9495A2579E.label = START
Button_43523B51_0892_542C_4181_06BE9905956B.label = STARTA OM VIRTUELL TUR
Button_43523B51_0892_542C_4181_06BE9905956B_mobile.label = STARTA OM VIRTUELL TUR
Button_D64E8D98_F72B_2D17_41C6_F2AFD7D0A406_mobile.label = Starta om turen
Button_D64E8D98_F72B_2D17_41C6_F2AFD7D0A406.label = Starta om turen
Button_E8C97E60_F71D_2F36_41E7_49348F609C4B.label = Starta om turen
Button_E8C97E60_F71D_2F36_41E7_49348F609C4B_mobile.label = Starta om turen
Button_EEBC41F4_FE6A_4115_41D2_F677037EE41D_mobile.label = SÄTT IGÅNG!
Button_38C672D8_707F_D61D_41D2_E8C2ED5374F3_mobile.label = SÄTT IGÅNG!
Button_2B0B2B96_3F80_0A53_41C6_36BBC96BAA42_mobile.label = SÄTT IGÅNG!
Button_38C672D8_707F_D61D_41D2_E8C2ED5374F3.label = SÄTT IGÅNG!
Button_EEBC41F4_FE6A_4115_41D2_F677037EE41D.label = SÄTT IGÅNG!
Button_2B0B2B96_3F80_0A53_41C6_36BBC96BAA42.label = SÄTT IGÅNG!
Button_240AF3D4_0399_2BB6_4176_299275B70439.label = TILLBAKA TILL MENYN
Button_240AF3D4_0399_2BB6_4176_299275B70439_mobile.label = TILLBAKA TILL MENYN
### Image
Image_240B33D2_0399_2BB2_4162_CF46F3A51EB5.url = skin/Image_240B33D2_0399_2BB2_4162_CF46F3A51EB5_en.png
Image_240B33D2_0399_2BB2_4162_CF46F3A51EB5_mobile.url = skin/Image_240B33D2_0399_2BB2_4162_CF46F3A51EB5_mobile_en.png
Image_2A9448AC_3F80_1677_41CD_B787111B7309.url = skin/Image_2A9448AC_3F80_1677_41CD_B787111B7309_en.png
Image_2A9448AC_3F80_1677_41CD_B787111B7309_mobile.url = skin/Image_2A9448AC_3F80_1677_41CD_B787111B7309_mobile_en.png
Image_398B8597_7079_5213_41D7_42E247FA8547.url = skin/Image_398B8597_7079_5213_41D7_42E247FA8547_en.jpg
Image_398B8597_7079_5213_41D7_42E247FA8547_mobile.url = skin/Image_398B8597_7079_5213_41D7_42E247FA8547_mobile_en.jpg
Image_39986486_7079_32F5_41D4_41FB1325AC35.url = skin/Image_39986486_7079_32F5_41D4_41FB1325AC35_en.png
Image_39986486_7079_32F5_41D4_41FB1325AC35_mobile.url = skin/Image_39986486_7079_32F5_41D4_41FB1325AC35_mobile_en.png
Image_3B50A204_7027_31F6_41D2_93B120BB4F1F.url = skin/Image_3B50A204_7027_31F6_41D2_93B120BB4F1F_en.png
Image_3B50A204_7027_31F6_41D2_93B120BB4F1F_mobile.url = skin/Image_3B50A204_7027_31F6_41D2_93B120BB4F1F_mobile_en.png
Image_3BF7411D_7039_7217_41D0_898E97054B6F.url = skin/Image_3BF7411D_7039_7217_41D0_898E97054B6F_en.png
Image_3BF7411D_7039_7217_41D0_898E97054B6F_mobile.url = skin/Image_3BF7411D_7039_7217_41D0_898E97054B6F_mobile_en.png
Image_3C86EFFB_7039_CE13_41DB_435BB4798F64.url = skin/Image_3C86EFFB_7039_CE13_41DB_435BB4798F64_en.png
Image_3C86EFFB_7039_CE13_41DB_435BB4798F64_mobile.url = skin/Image_3C86EFFB_7039_CE13_41DB_435BB4798F64_mobile_en.png
Image_48AB6E07_086E_EC34_419F_8495A68A0465.url = skin/Image_48AB6E07_086E_EC34_419F_8495A68A0465_en.jpg
Image_48AB6E07_086E_EC34_419F_8495A68A0465_mobile.url = skin/Image_48AB6E07_086E_EC34_419F_8495A68A0465_mobile_en.jpg
Image_4A122B96_6C76_F0BA_41CD_682EE7E2701B.url = skin/Image_4A122B96_6C76_F0BA_41CD_682EE7E2701B_en.jpg
Image_4A122B96_6C76_F0BA_41CD_682EE7E2701B_mobile.url = skin/Image_4A122B96_6C76_F0BA_41CD_682EE7E2701B_mobile_en.jpg
Image_5739F85C_6CB7_5FAD_41B6_DC76D250F19E.url = skin/Image_5739F85C_6CB7_5FAD_41B6_DC76D250F19E_en.png
Image_5C53B9D4_6C57_50BE_41D2_CBEC2CC4C0F6.url = skin/Image_5C53B9D4_6C57_50BE_41D2_CBEC2CC4C0F6_en.jpg
Image_5C53B9D4_6C57_50BE_41D2_CBEC2CC4C0F6_mobile.url = skin/Image_5C53B9D4_6C57_50BE_41D2_CBEC2CC4C0F6_mobile_en.jpg
Image_6600A89D_706A_D216_41D1_57A1B5CD5BCF.url = skin/Image_6600A89D_706A_D216_41D1_57A1B5CD5BCF_en.jpg
Image_6600A89D_706A_D216_41D1_57A1B5CD5BCF_mobile.url = skin/Image_6600A89D_706A_D216_41D1_57A1B5CD5BCF_mobile_en.jpg
Image_8C072F2A_AD8E_20A1_41B0_583DC8E32C85.url = skin/Image_8C072F2A_AD8E_20A1_41B0_583DC8E32C85_en.png
Image_8C072F2A_AD8E_20A1_41B0_583DC8E32C85_mobile.url = skin/Image_8C072F2A_AD8E_20A1_41B0_583DC8E32C85_mobile_en.png
Image_9322F7B7_84A1_B468_41B2_381E8E94BAAE.url = skin/Image_9322F7B7_84A1_B468_41B2_381E8E94BAAE_en.png
Image_9322F7B7_84A1_B468_41B2_381E8E94BAAE_mobile.url = skin/Image_9322F7B7_84A1_B468_41B2_381E8E94BAAE_mobile_en.png
Image_9CC7614A_84A2_8C38_41A3_DDD6498033B6.url = skin/Image_9CC7614A_84A2_8C38_41A3_DDD6498033B6_en.png
Image_9CC7614A_84A2_8C38_41A3_DDD6498033B6_mobile.url = skin/Image_9CC7614A_84A2_8C38_41A3_DDD6498033B6_mobile_en.png
Image_ABA75091_8E82_962C_41DF_062620B54E8C.url = skin/Image_ABA75091_8E82_962C_41DF_062620B54E8C_en.png
Image_ABA75091_8E82_962C_41DF_062620B54E8C_mobile.url = skin/Image_ABA75091_8E82_962C_41DF_062620B54E8C_mobile_en.png
Image_B0453009_BF75_2162_41C9_3A4493238A85.url = skin/Image_B0453009_BF75_2162_41C9_3A4493238A85_en.png
Image_B0453009_BF75_2162_41C9_3A4493238A85_mobile.url = skin/Image_B0453009_BF75_2162_41C9_3A4493238A85_mobile_en.png
Image_B26F0527_9383_A4D8_41D2_74117B8A44A2.url = skin/Image_B26F0527_9383_A4D8_41D2_74117B8A44A2_en.png
Image_B26F0527_9383_A4D8_41D2_74117B8A44A2_mobile.url = skin/Image_B26F0527_9383_A4D8_41D2_74117B8A44A2_mobile_en.png
Image_B4102D05_A9A8_91A9_41E4_B815A778DA6A.url = skin/Image_B4102D05_A9A8_91A9_41E4_B815A778DA6A_en.jpg
Image_B4102D05_A9A8_91A9_41E4_B815A778DA6A_mobile.url = skin/Image_B4102D05_A9A8_91A9_41E4_B815A778DA6A_mobile_en.jpg
Image_B42CFB2E_A9A8_F1FB_41D1_27C9C966C0BD.url = skin/Image_B42CFB2E_A9A8_F1FB_41D1_27C9C966C0BD_en.jpg
Image_B42CFB2E_A9A8_F1FB_41D1_27C9C966C0BD_mobile.url = skin/Image_B42CFB2E_A9A8_F1FB_41D1_27C9C966C0BD_mobile_en.jpg
Image_B442F3D9_A9AB_9059_41DB_6FD33519C0CB.url = skin/Image_B442F3D9_A9AB_9059_41DB_6FD33519C0CB_en.jpg
Image_B442F3D9_A9AB_9059_41DB_6FD33519C0CB_mobile.url = skin/Image_B442F3D9_A9AB_9059_41DB_6FD33519C0CB_mobile_en.jpg
Image_C5DBEECE_8F81_EA35_41D2_EC0ED3813C56.url = skin/Image_C5DBEECE_8F81_EA35_41D2_EC0ED3813C56_en.jpg
Image_C5DBEECE_8F81_EA35_41D2_EC0ED3813C56_mobile.url = skin/Image_C5DBEECE_8F81_EA35_41D2_EC0ED3813C56_mobile_en.jpg
Image_D64D0302_8E87_BA2D_41DC_C5D5E8640B4D.url = skin/Image_D64D0302_8E87_BA2D_41DC_C5D5E8640B4D_en.jpg
Image_D64D0302_8E87_BA2D_41DC_C5D5E8640B4D_mobile.url = skin/Image_D64D0302_8E87_BA2D_41DC_C5D5E8640B4D_mobile_en.jpg
### Label
Label_D799A4BA_F71D_130A_41E6_82EFBC754164.text = Vill du veta mer?
Label_D799A4BA_F71D_130A_41E6_82EFBC754164_mobile.text = Vill du veta mer?
Label_E3E563AF_F6EA_F509_41D6_BBE04172F001_mobile.text = Vill du veta mer?
Label_E3E563AF_F6EA_F509_41D6_BBE04172F001.text = Vill du veta mer?
Label_3CE92AAF_703B_3632_41CD_1DC8A7E34588.text = {{subtitle}}
Label_1F540150_03FB_648F_417F_7882D2E339C8.text = {{subtitle}}
Label_3CE92AAF_703B_3632_41CD_1DC8A7E34588_mobile.text = {{subtitle}}
Label_1F540150_03FB_648F_417F_7882D2E339C8_mobile.text = {{subtitle}}
Label_3CE9EAAE_703B_3632_41C9_544D9EA838D8.text = {{title}}
Label_3CE9EAAE_703B_3632_41C9_544D9EA838D8_mobile.text = {{title}}
Label_E7556F08_D5B9_A2B2_41D3_EF65B5001475.text = {{title}}
Label_E7556F08_D5B9_A2B2_41D3_EF65B5001475_mobile.text = {{title}}
### Multiline Text
HTMLText_52D3B4E3_6CB5_709A_41C1_BE0234FB21D6.html = Använd din mus för att zooma in och ut
Ulrika Eleonora den yngre
(1688 - 1741)
Ulrika Eleonora var den yngsta av de tre kungliga syskonen. Äldst var Hedvig Sofia. När Karl XII befann sig i det Osmanska riket fick Ulrika Eleonora representera kungamakten i Riksrådet. När Karl XII avled i Halden valdes Ulrika Eleonora till drottning. Hennes makt var mer begränsad än tidigare regenters. När den ryska flottan anlände sommaren 1719 hade hon endast suttit på tronen i ett par månader. 1720 abdikerade, avsade sig, Ulrika Eleonora tronen till förmån för sin make, arvprinsen Fredrik av Hessen-Kassel. Den 3 maj 1720 kröntes han till Fredrik I av Sverige.
Bild: Martin van Meytens d.y., Ulrika Eleonora den yngre, Nationalmuseum (Foto: Anna Danielsson), allmän egendom
Karl XII (1682 – 1718)
Karl XII var kung i Sverige 1697–1718. Han kröntes endast 15 år gammal. När det stora nordiska kriget bröt ut år 1700 var han 18 år gammal. De första åren av kriget var framgångsrika för Sverige. Men framgången vände år 1709 i och med förlusten vid Poltava (i Ukraina). Karl XII flydde efter nederlaget och slog sig ner med sina soldater utanför Bender, i nuvarande Moldavien som då var en del av det Osmanska riket. När det Osmanska riket var som störst omfattade det bland annat sydöstra Europa, Mellanöstern och arabvärlden. Under flera år styrde kungen Sverige genom brev som han skickade hem.
Karl XII återvände till Sverige år 1714, men reste efter några år till Fredrikshald (nuvarande Halden) i Norge som då var en del av Danmark. Den 30 november 1718, vid belägringen av Fredrikstens fästning i Halden blev kungen skjuten. Förlusten i kriget innebar slutet på Sveriges stormaktstid.
Bild: Kopia av David von Krafft efter Johan David Swartz, Karl XII ca 1740, Skokloster slott (Fotograf: Helena Bonnevier)
Tack för besöket!
Vill du veta mer om historien i Nacka?
Fredskartan
- Sveriges gränser 1645-1721
1645: Freden i Brömsebro (vid gränsen mellan Småland och Blekinge)
Med freden i Brömsebro den 13 augusti 1645 avslutades kriget mellan Danmark-Norge på ena sidan och Sverige på den andra, ett krig som började 1643. Danmark-Norge fick lämna ifrån sig landskapen Härjedalen och Jämtland och öarna Gotland och Ösel (i nuvarande Estland) som då tillhörde Danmark-Norge till Sverige. Dessutom fick Sverige Halland under 30 år och tullfrihet i Öresund.
1648: Den westfaliska freden
Med den westfaliska freden, 1648, avslutades det trettioåriga kriget. Freden undertecknades i de båda orterna Osnabrück och Münster i Westfalen i Tyskland. Sverige fick då bland annat Vorpommern, Rügen, Usedom, ön Wollin och städerna Stettin, Gartz, Damm och Gollnow som ligger i den sydvästra delen av Östersjön i nuvarande Tyskland och Polen samt hertigdömena Bremen och Verden som ligger i nordvästra Tyskland.
1658: Freden i Roskilde
År 1658 slöts freden i Roskilde i Danmark mellan Sverige och Danmark-Norge. Resultatet blev att Danmark fick lämna ifrån sig Blekinge, Halland, Skåne, Bohuslän, Trondheims län (i Norge) och ön Bornholm till Sverige. Nu är stormakten Sverige som störst.
1700: Det stora nordiska kriget
År 1700 bröt det stora nordiska kriget ut. Kriget pågick mellan åren 1700 och 1721. Det började med att Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland anföll Sverige.
1721: Freden i Nystad
Vid freden i Nystad (i Finland) 1721 fick Sverige lämna ifrån sig Livland, Estland, Ingermanland, delar av Karelen, Viborgs län och södra delen av Kexholms län (områden kring finska viken) till Ryssland. Därmed var tiden som stormakt definitivt över för Sveriges del.
Karl XII (1682 – 1718)
Karl XII var kung i Sverige 1697–1718. Han kröntes endast 15 år gammal. När det stora nordiska kriget bröt ut år 1700 var han 18 år gammal. De första åren av kriget var framgångsrika för Sverige. Men framgången vände år 1709 i och med förlusten vid Poltava (i Ukraina). Karl XII flydde efter nederlaget och slog sig ner med sina soldater utanför Bender, i nuvarande Moldavien som då var en del av det Osmanska riket. När det Osmanska riket var som störst omfattade det bland annat sydöstra Europa, Mellanöstern och arabvärlden. Under flera år styrde kungen Sverige genom brev som han skickade hem.
Karl XII återvände till Sverige år 1714, men reste efter några år till Fredrikshald (nuvarande Halden) i Norge som då var en del av Danmark. Den 30 november 1718, vid belägringen av Fredrikstens fästning i Halden blev kungen skjuten. Förlusten i kriget innebar slutet på Sveriges stormaktstid.
Bild: Kopia av David von Krafft efter Johan David Swartz, Karl XII ca 1740, Skokloster slott (Fotograf: Helena Bonnevier)
Tack för besöket!
Vill du veta mer om historien i Nacka?
Ulrika Eleonora den yngre (1688 - 1741)
Ulrika Eleonora var den yngsta av de tre kungliga syskonen. Äldst var Hedvig Sofia. När Karl XII befann sig i det Osmanska riket fick Ulrika Eleonora representera kungamakten i Riksrådet. När Karl XII avled i Halden valdes Ulrika Eleonora till drottning. Hennes makt var mer begränsad än tidigare regenters. När den ryska flottan anlände sommaren 1719 hade hon endast suttit på tronen i ett par månader. 1720 abdikerade, avsade sig, Ulrika Eleonora tronen till förmån för sin make, arvprinsen Fredrik av Hessen-Kassel. Den 3 maj 1720 kröntes han till Fredrik I av Sverige.
Bild: Martin van Meytens d.y., Ulrika Eleonora den yngre, Nationalmuseum (Foto: Anna Danielsson), allmän egendom
Fredskartan
- Sveriges gränser 1645-1721
1645: Freden i Brömsebro (vid gränsen mellan Småland och Blekinge)
Med freden i Brömsebro den 13 augusti 1645 avslutades kriget mellan Danmark-Norge på ena sidan och Sverige på den andra, ett krig som började 1643. Danmark-Norge fick lämna ifrån sig landskapen Härjedalen och Jämtland och öarna Gotland och Ösel (i nuvarande Estland) som då tillhörde Danmark-Norge till Sverige. Dessutom fick Sverige Halland under 30 år och tullfrihet i Öresund.
1648: Den westfaliska freden
Med den westfaliska freden, 1648, avslutades det trettioåriga kriget. Freden undertecknades i de båda orterna Osnabrück och Münster i Westfalen i Tyskland. Sverige fick då bland annat Vorpommern, Rügen, Usedom, ön Wollin och städerna Stettin, Gartz, Damm och Gollnow som ligger i den sydvästra delen av Östersjön i nuvarande Tyskland och Polen samt hertigdömena Bremen och Verden som ligger i nordvästra Tyskland.
1658: Freden i Roskilde
År 1658 slöts freden i Roskilde i Danmark mellan Sverige och Danmark-Norge. Resultatet blev att Danmark fick lämna ifrån sig Blekinge, Halland, Skåne, Bohuslän, Trondheims län (i Norge) och ön Bornholm till Sverige. Nu är stormakten Sverige som störst.
1700: Det stora nordiska kriget
År 1700 bröt det stora nordiska kriget ut. Kriget pågick mellan åren 1700 och 1721. Det började med att Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland anföll Sverige.
1721: Freden i Nystad
Vid freden i Nystad (i Finland) 1721 fick Sverige lämna ifrån sig Livland, Estland, Ingermanland, delar av Karelen, Viborgs län och södra delen av Kexholms län (områden kring finska viken) till Ryssland. Därmed var tiden som stormakt definitivt över för Sveriges del.
Från Åland till Stockholms skärgård
Den 10 juli lämnade den ryska flottans galärer (fartyg) Lemland på Åland och satte kurs mot Sverige. Längs den svenska kusten tändes vårdkasar (signaleldar) och kyrkklockorna ringde för att varna om den ryska flottans ankomst. Budskapet spreds ”Ryssen kommer”!
Väl framme vid Stockholms skärgård seglade en del av den ryska flottan norr ut och härjade längs sträckan Söderarms skärgård till Gävlebukten. Den andra delen av den ryska flottan seglade söder ut ner till Norrköping. De ryska förbanden hade order om att förstöra så mycket som möjligt av slott, järnbruk, gårdar och torp. Allt sattes i brand.
Den 13 augusti 1719 siktades de ryska galärerna utanför Skogsö. Nu hotade tsar Peter I:s styrkor den svenska huvudstaden, Stockholm. Innan natten föll utkämpades slaget mitt på Skogsö, vid Baggensstäket.
Från Åland till Stockholms skärgård
Den 10 juli lämnade den ryska flottans galärer (fartyg) Lemland på Åland och satte kurs mot Sverige. Längs den svenska kusten tändes vårdkasar (signaleldar) och kyrkklockorna ringde för att varna om den ryska flottans ankomst. Budskapet spreds ”Ryssen kommer”!
Väl framme vid Stockholms skärgård seglade en del av den ryska flottan norr ut och härjade längs sträckan Söderarms skärgård till Gävlebukten. Den andra delen av den ryska flottan seglade söder ut ner till Norrköping. De ryska förbanden hade order om att förstöra så mycket som möjligt av slott, järnbruk, gårdar och torp. Allt sattes i brand.
Den 13 augusti 1719 siktades de ryska galärerna utanför Skogsö. Nu hotade tsar Peter I:s styrkor den svenska huvudstaden, Stockholm. Innan natten föll utkämpades slaget mitt på Skogsö, vid Baggensstäket.
Bensågen
De medicinska ingreppen som kunde utföras i fält var begränsade och ofta svåra. Det var inte ovanligt att sårade soldater fick amputera både armar och ben. Bensågen var ett typiskt verktyg som användes för att amputera kroppsdelar som var för skadade för att räddas.
I närheten av slagfältet hittade arkeologer tuggade blykulor som tyder på att de sårade har fått vård på plats. Bly är en mjuk metall och sårade soldater fick bita på blyet så att dom inte skulle bita sönder sin tunga.
Tillhör Medicinhistoriska Museets Vänförening
Borren
När inre blödningar uppstod i huvudet borrade man hål på skallbenet med en trepaneringsborr för att lätta på trycket från hjärnan. Skador som dessa kunde uppkomma efter våld, slag eller liknande mot huvudet.
Tillhör Medicinhistoriska Museets Vänförening
Fältskären
Fältskären var en viktig person att ha med sig i strid. De kirurgiska kunskaperna kunde göra skillnad på liv och död. Ett svårt skadat ben kunde leda till kallbrand men en amputation på plats kunde rädda livet på den skadade.
Under slaget vid Stäket tjänstgjorde fältskären Adam Gottfrid Mahs, fältskärsgesällerna Johan Gottlieb Tinsell, Gottfrid Möller och Christian Knabe.
Fältskären
Fältskären var en viktig person att ha med sig i strid. De kirurgiska kunskaperna kunde göra skillnad på liv och död. Ett svårt skadat ben kunde leda till kallbrand men en amputation på plats kunde rädda livet på den skadade.
Under slaget vid Stäket tjänstgjorde fältskären Adam Gottfrid Mahs, fältskärsgesällerna Johan Gottlieb Tinsell, Gottfrid Möller och Christian Knabe.
Kriget mellan kusiner
– STORA NORDISKA KRIGET
Två av ledarna som stred mot Sverige var kusiner med Karl XII. August den Starke som var kurfurste av Sachsen och senare även kung av Polen och Fredrik den IV som var kung i Danmark-Norge. Släktskapet uppkom genom Fredrik III av Danmark-Norge och Sofia Amalia hertiginna av Braunschweig-Lüneburg. Paret fick sex barn:
Kristian V som var kung i Danmark-Norge gifte sig med Charlotta Amalia av Hessen-Kassel. Parets son var Fredrik IV.
Anna Sofia av Danmark-Norge gifte sig med Johan Georg III av Sachsen. Parets son var August den Starke.
Ulrika Eleonora gifte sig med Karl den XI av Sverige. Parts son var Karl XII.
De övriga tre barnen var, Georg, Fredrika Amalia och Ernestine.
Relationen med
Ryssland efter kriget
Pendeln svängde kraftigt i de rysk-svenska relationerna under 1700-talet. Det stora nordiska kriget pågick mellan år 1700–1721. Mer än ett årtionde senare, 1743, anlände en rysk galärflotta till Stockholm, denna gång för att hjälpa Sverige att stärka sitt försvar. Då var man i Sverige orolig för ett danskt anfall, samtidigt som ett uppror i Dalarna pågick. Ryssarna upprättade en bas vid Boo gård, som de hade bränt ner under härjningarna 1719. Vid detta besök ska två ryska regementen ha marscherat genom Stockholm för att hedra den sedan länge döde Karl XII. Mot slutet av 1700-talet startar Gustav III krig mot Ryssland, för att återerövra förlorade områden och för att hävda Sveriges oberoende.
Snäpparen
Det här är en snäppare för åderlåtning. Åderlåtning är en gammal medicinsk metod som innebär att patienten tappas på blod i ett försök att blöda ut sjukdomen. Åderlåtning har använts över stora delar av världen och var populärt både hos de gamla grekerna och i romarriket.
Tillhör Medicinhistoriska Museets Vänförening
Tiden efter stora nordiska kriget
Freden i Nystad 1721 markerade slutet för den svenska stormaktstiden, men även slutet på det kungliga enväldet. Drottning Ulrika Eleonora den yngre fick tillträda tronen först efter att Riksrådet hade övertagit en stor del av den politiska makten. Strax därpå abdikerade, avsade sig drottningen tronen till förmån för sin make, Fredrik av Hessen-Kassel. Han kröntes till Fredrik I av Sverige och satt på tronen i över 30 år. Under hans tid på tronen stärktes Riksrådets makt medan kungens makt begränsades.
Ulrika Eleonora den yngre och Fredrik I fick inga barn. Efter ryska påtryckningar utsågs Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp 1743 som svensk tronföljare. Adolf Fredrik föddes 1710 på slottet Gottorp i dagens Tyskland. Han var släkt med Karl XII och Vasaätten på sin mors sida. Under hans tid på tronen var kungamakten också kraftigt begränsad, något som inte ändrades förrän Gustav III:s statskupp 1772.
Utgrävning och undersökning
Den arkeologiska utgrävningen av Skogsö pågick mellan åren 2000 och 2007. Ytan som undersöktes motsvarar 100 fotbollsplaner. Först undersöktes området med hjälp av en metalldetektor och därefter gjordes faktiska grävningar av utvalda platser.
Cirka 1 300 fynd gjordes på platsen. Många av fynden kommer från slaget vid Baggenstäket på norra sidan om sundet och Skogsö träsk på den södra sidan om sundet. Föremål som har hittats i jorden är muskötkulor, uniformsknappar och spännen. Platsen där föremålen hittades blev en nyckel för att förstå hur slaget gick till.
Vem vann striden?
Efter striden skickar svenskarna ett bud till Stockholm och beskriver hur de har stoppat ryssarna och räddat staden från att brännas. Ryssarna har också utropat sig själva till segrare och skickat bud till tsaren. Men vem vann egentligen? De ryska och svenska källorna skiljer sig i återberättandet om slaget.
Svenskarna trodde att ryssarnas ambition hade varit att bränna Stockholm, medan ryska källor säger att målet var att undersöka försvaret vid Baggenstäket och att fortsätta pressa svenskarna. Vi kan konstatera att både svenska och ryska insatser har överdrivits i de skriftliga källorna kring slaget. Ryssarna var inte lika många som svenskarna beskrev. Den svenska styrkan bestod i själva verket av 700 sörmlänningar men också av drygt 400 tremänningar (reservtrupper). Dessutom bestod inte den ryska styrkan av 6 000 - 10 000 soldater som tidigare har hävdats utan av cirka 4 000 soldater. Ryssarna har i sina skildringar av slaget också överdrivit antalet svenska soldater.
Vem vann striden?
Efter striden skickar svenskarna ett bud till Stockholm och beskriver hur de har stoppat ryssarna och räddat staden från att brännas. Ryssarna har också utropat sig själva till segrare och skickat bud till tsaren. Men vem vann egentligen? De ryska och svenska källorna skiljer sig i återberättandet om slaget.
Svenskarna trodde att ryssarnas ambition hade varit att bränna Stockholm, medan ryska källor säger att målet var att undersöka försvaret vid Baggenstäket och att fortsätta pressa svenskarna. Vi kan konstatera att både svenska och ryska insatser har överdrivits i de skriftliga källorna kring slaget. Ryssarna var inte lika många som svenskarna beskrev. Den svenska styrkan bestod i själva verket av 700 sörmlänningar men också av drygt 400 tremänningar (reservtrupper). Dessutom bestod inte den ryska styrkan av 6 000 - 10 000 soldater som tidigare har hävdats utan av cirka 4 000 soldater. Ryssarna har i sina skildringar av slaget också överdrivit antalet svenska soldater.
Vem var soldat?
På 1500-talet insåg kung Gustav Vasa att det fanns en militär potential hos bönderna. I stället för att hyra in soldater för dyra pengar kunde man rekrytera bönder ur den egna befolkningen.
År 1682 infördes indelningsverket och det ständiga knekthållet. Knekthållet innebar att några bondgårdar bildade en så kallad rote vilken hade ansvar för en soldat. Bönderna slapp därmed själva bli utskrivna som soldater.
Roten försåg soldaten med bostad, uniform, utrustning, mat, en åker att bruk och ett antal djur och en årlig lön. Soldaten kunde bli något av en alltiallo i hembygden – han kunde ofta läsa och skriva, en kunskap som inte alla hade.
Vem var soldat?
På 1500-talet insåg kung Gustav Vasa att det fanns en militär potential hos bönderna. I stället för att hyra in soldater för dyra pengar kunde man rekrytera bönder ur den egna befolkningen.
År 1682 infördes indelningsverket och det ständiga knekthållet. Knekthållet innebar att några bondgårdar bildade en så kallad rote vilken hade ansvar för en soldat. Bönderna slapp därmed själva bli utskrivna som soldater.
Roten försåg soldaten med bostad, uniform, utrustning, mat, en åker att bruk och ett antal djur och en årlig lön. Soldaten kunde bli något av en alltiallo i hembygden – han kunde ofta läsa och skriva, en kunskap som inte alla hade.
Kriget mellan kusiner
– STORA NORDISKA KRIGET
Två av ledarna som stred mot Sverige var kusiner med Karl XII. August den Starke som var kurfurste av Sachsen och senare även kung av Polen och Fredrik den IV som var kung i Danmark-Norge. Släktskapet uppkom genom Fredrik III av Danmark-Norge och Sofia Amalia hertiginna av Braunschweig-Lüneburg. Paret fick sex barn:
Kristian V som var kung i Danmark-Norge gifte sig med Charlotta Amalia av Hessen-Kassel. Parets son var Fredrik IV.
Anna Sofia av Danmark-Norge gifte sig med Johan Georg III av Sachsen. Parets son var August den Starke.
Ulrika Eleonora gifte sig med Karl den XI av Sverige. Parts son var Karl XII.
De övriga tre barnen var, Georg, Fredrika Amalia och Ernestine.
Från Åland till Stockholms skärgård
Den 10 juli lämnade den ryska flottans galärer (fartyg) Lemland på Åland och satte kurs mot Sverige. Längs den svenska kusten tändes vårdkasar (signaleldar) och kyrkklockorna ringde för att varna om den ryska flottans ankomst. Budskapet spreds ”Ryssen kommer”!
Väl framme vid Stockholms skärgård seglade en del av den ryska flottan norr ut och härjade längs sträckan Söderarms skärgård till Gävlebukten. Den andra delen av den ryska flottan seglade söder ut ner till Norrköping. De ryska förbanden hade order om att förstöra så mycket som möjligt av slott, järnbruk, gårdar och torp. Allt sattes i brand.
Den 13 augusti 1719 siktades de ryska galärerna utanför Skogsö. Nu hotade tsar Peter I:s styrkor den svenska huvudstaden, Stockholm. Innan natten föll utkämpades slaget mitt på Skogsö, vid Baggensstäket.
Från Åland till Stockholms skärgård
Den 10 juli lämnade den ryska flottans galärer (fartyg) Lemland på Åland och satte kurs mot Sverige. Längs den svenska kusten tändes vårdkasar (signaleldar) och kyrkklockorna ringde för att varna om den ryska flottans ankomst. Budskapet spreds ”Ryssen kommer”!
Väl framme vid Stockholms skärgård seglade en del av den ryska flottan norr ut och härjade längs sträckan Söderarms skärgård till Gävlebukten. Den andra delen av den ryska flottan seglade söder ut ner till Norrköping. De ryska förbanden hade order om att förstöra så mycket som möjligt av slott, järnbruk, gårdar och torp. Allt sattes i brand.
Den 13 augusti 1719 siktades de ryska galärerna utanför Skogsö. Nu hotade tsar Peter I:s styrkor den svenska huvudstaden, Stockholm. Innan natten föll utkämpades slaget mitt på Skogsö, vid Baggensstäket.
Relationen med
Ryssland efter kriget
Pendeln svängde kraftigt i de rysk-svenska relationerna under 1700-talet. Det stora nordiska kriget pågick mellan år 1700–1721. Mer än ett årtionde senare, 1743, anlände en rysk galärflotta till Stockholm, denna gång för att hjälpa Sverige att stärka sitt försvar. Då var man i Sverige orolig för ett danskt anfall, samtidigt som ett uppror i Dalarna pågick. Ryssarna upprättade en bas vid Boo gård, som de hade bränt ner under härjningarna 1719. Vid detta besök ska två ryska regementen ha marscherat genom Stockholm för att hedra den sedan länge döde Karl XII. Mot slutet av 1700-talet startar Gustav III krig mot Ryssland, för att återerövra förlorade områden och för att hävda Sveriges oberoende.
Vem vann striden?
Efter striden skickar svenskarna ett bud till Stockholm och beskriver hur de har stoppat ryssarna och räddat staden från att brännas. Ryssarna har också utropat sig själva till segrare och skickat bud till tsaren. Men vem vann egentligen? De ryska och svenska källorna skiljer sig i återberättandet om slaget.
Svenskarna trodde att ryssarnas ambition hade varit att bränna Stockholm, medan ryska källor säger att målet var att undersöka försvaret vid Baggenstäket och att fortsätta pressa svenskarna. Vi kan konstatera att både svenska och ryska insatser har överdrivits i de skriftliga källorna kring slaget. Ryssarna var inte lika många som svenskarna beskrev. Den svenska styrkan bestod i själva verket av 700 sörmlänningar men också av drygt 400 tremänningar (reservtrupper). Dessutom bestod inte den ryska styrkan av 6 000 - 10 000 soldater som tidigare har hävdats utan av cirka 4 000 soldater. Ryssarna har i sina skildringar av slaget också överdrivit antalet svenska soldater.
Utgrävning och undersökning
Den arkeologiska utgrävningen av Skogsö pågick mellan åren 2000 och 2007. Ytan som undersöktes motsvarar 100 fotbollsplaner. Först undersöktes området med hjälp av en metalldetektor och därefter gjordes faktiska grävningar av utvalda platser.
Cirka 1 300 fynd gjordes på platsen. Många av fynden kommer från slaget vid Baggenstäket på norra sidan om sundet och Skogsö träsk på den södra sidan om sundet. Föremål som har hittats i jorden är muskötkulor, uniformsknappar och spännen. Platsen där föremålen hittades blev en nyckel för att förstå hur slaget gick till.
Vem vann striden?
Efter striden skickar svenskarna ett bud till Stockholm och beskriver hur de har stoppat ryssarna och räddat staden från att brännas. Ryssarna har också utropat sig själva till segrare och skickat bud till tsaren. Men vem vann egentligen? De ryska och svenska källorna skiljer sig i återberättandet om slaget.
Svenskarna trodde att ryssarnas ambition hade varit att bränna Stockholm, medan ryska källor säger att målet var att undersöka försvaret vid Baggenstäket och att fortsätta pressa svenskarna. Vi kan konstatera att både svenska och ryska insatser har överdrivits i de skriftliga källorna kring slaget. Ryssarna var inte lika många som svenskarna beskrev. Den svenska styrkan bestod i själva verket av 700 sörmlänningar men också av drygt 400 tremänningar (reservtrupper). Dessutom bestod inte den ryska styrkan av 6 000 - 10 000 soldater som tidigare har hävdats utan av cirka 4 000 soldater. Ryssarna har i sina skildringar av slaget också överdrivit antalet svenska soldater.
Fältskären
Fältskären var en viktig person att ha med sig i strid. De kirurgiska kunskaperna kunde göra skillnad på liv och död. Ett svårt skadat ben kunde leda till kallbrand men en amputation på plats kunde rädda livet på den skadade.
Under slaget vid Stäket tjänstgjorde fältskären Adam Gottfrid Mahs, fältskärsgesällerna Johan Gottlieb Tinsell, Gottfrid Möller och Christian Knabe.
Fältskären
Fältskären var en viktig person att ha med sig i strid. De kirurgiska kunskaperna kunde göra skillnad på liv och död. Ett svårt skadat ben kunde leda till kallbrand men en amputation på plats kunde rädda livet på den skadade.
Under slaget vid Stäket tjänstgjorde fältskären Adam Gottfrid Mahs, fältskärsgesällerna Johan Gottlieb Tinsell, Gottfrid Möller och Christian Knabe.
Tiden efter stora nordiska kriget
Freden i Nystad 1721 markerade slutet för den svenska stormaktstiden, men även slutet på det kungliga enväldet. Drottning Ulrika Eleonora den yngre fick tillträda tronen först efter att Riksrådet hade övertagit en stor del av den politiska makten. Strax därpå abdikerade, avsade sig drottningen tronen till förmån för sin make, Fredrik av Hessen-Kassel. Han kröntes till Fredrik I av Sverige och satt på tronen i över 30 år. Under hans tid på tronen stärktes Riksrådets makt medan kungens makt begränsades.
Ulrika Eleonora den yngre och Fredrik I fick inga barn. Efter ryska påtryckningar utsågs Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp 1743 som svensk tronföljare. Adolf Fredrik föddes 1710 på slottet Gottorp i dagens Tyskland. Han var släkt med Karl XII och Vasaätten på sin mors sida. Under hans tid på tronen var kungamakten också kraftigt begränsad, något som inte ändrades förrän Gustav III:s statskupp 1772.
Bensågen
De medicinska ingreppen som kunde utföras i fält var begränsade och ofta svåra. Det var inte ovanligt att sårade soldater fick amputera både armar och ben. Bensågen var ett typiskt verktyg som användes för att amputera kroppsdelar som var för skadade för att räddas.
I närheten av slagfältet hittade arkeologer tuggade blykulor som tyder på att de sårade har fått vård på plats. Bly är en mjuk metall och sårade soldater fick bita på blyet så att dom inte skulle bita sönder sin tunga.
Tillhör Medicinhistoriska Museets Vänförening
Borren
När inre blödningar uppstod i huvudet borrade man hål på skallbenet med en trepaneringsborr för att lätta på trycket från hjärnan. Skador som dessa kunde uppkomma efter våld, slag eller liknande mot huvudet.
Tillhör Medicinhistoriska Museets Vänförening
Snäpparen
Det här är en snäppare för åderlåtning. Åderlåtning är en gammal medicinsk metod som innebär att patienten tappas på blod i ett försök att blöda ut sjukdomen. Åderlåtning har använts över stora delar av världen och var populärt både hos de gamla grekerna och i romarriket.
Tillhör Medicinhistoriska Museets Vänförening
Vem var soldat?
På 1500-talet insåg kung Gustav Vasa att det fanns en militär potential hos bönderna. I stället för att hyra in soldater för dyra pengar kunde man rekrytera bönder ur den egna befolkningen.
År 1682 infördes indelningsverket och det ständiga knekthållet. Knekthållet innebar att några bondgårdar bildade en så kallad rote vilken hade ansvar för en soldat. Bönderna slapp därmed själva bli utskrivna som soldater.
Roten försåg soldaten med bostad, uniform, utrustning, mat, en åker att bruk och ett antal djur och en årlig lön. Soldaten kunde bli något av en alltiallo i hembygden – han kunde ofta läsa och skriva, en kunskap som inte alla hade.
Vem var soldat?
På 1500-talet insåg kung Gustav Vasa att det fanns en militär potential hos bönderna. I stället för att hyra in soldater för dyra pengar kunde man rekrytera bönder ur den egna befolkningen.
År 1682 infördes indelningsverket och det ständiga knekthållet. Knekthållet innebar att några bondgårdar bildade en så kallad rote vilken hade ansvar för en soldat. Bönderna slapp därmed själva bli utskrivna som soldater.
Roten försåg soldaten med bostad, uniform, utrustning, mat, en åker att bruk och ett antal djur och en årlig lön. Soldaten kunde bli något av en alltiallo i hembygden – han kunde ofta läsa och skriva, en kunskap som inte alla hade.
Galärer - fartyg
Redan innan Karl XII stupar 1718 hade tsar Peter av Ryssland börjat bygga upp en flotta av galärer. Galärer var smala och grunt gående fartyg som lätt kunde ta sig fram i den svenska skärgården. Fartygen gick både att segla och att ro. Galärerna har under lång tid hört till de vanligaste krigsfartygen. Förutom i krig användes de även inom handel och sjöröveri ända in på 1800-talet.
Under det stora nordiska kriget använde även den svenska flottan galärer, men inte alls i samma utsträckning som den ryska flottan. Efter kriget insåg den svenska krigsmakten att man behövde ha fartyg som lätt kunde ta sig fram i vattnen nära kusten. Man studerade hur galärer såg ut vid Medelhavet. Den svenska flottans galärerna blev något mindre än de ryska. Nu grundades det som kallades för skärgårdsflottan det vill säga Arméns flotta.
Tillhör Statens maritima och transporthistoriska museer
Rutger Fuchs och Karl Balzar von Dalheim
Rutger Fuchs var regementschef för Södermanlands Regemente. Den 13 augusti 1719 var det han som ledde sina trupper från Skarpnäck till Baggenstäket. Efter 23 år i militär tjänst avgick Fuchs år 1739. Efter sin militära karriär blev han politiker och var verksam inom både Hattarna och Mössorna, de politiska partier som bildades under den period som kallas för frihetstiden i Sverige, 1719–1772.
Karl Baltzar von Dahlheim (tysk-svensk militär)
Fortifikationsöversten Karl Baltzar von Dahlheim fick i uppdrag att förstärka försvaret vid Baggenstäket tillsammans med Upplands tremänningsregemente (reservtrupper). Dalheim var 50 år och hade varit i svensk tjänst under lång tid. Han hade varit med Karl XII vid Narva, Poltava, Bender och när Karl XII sköts vid Fredriksten i Halden i Norge. Dalhem hade blivit skadad ett flertal gånger i fält. Det blev han också i slaget vid Stäket. Han fick splitter i huvudet från en granat. År 1748 var han en av de första som tilldelades Svärdsorden, en kunglig utmärkelse som tilldelas officerare i krigsmakten. Dessvärre kunde han inte bära sin utmärkelse, då han redan skulle ha pantsatt sin finaste rock. Dalheim dog bortglömd och utfattig på sin gård Stångberga i Vallentuna år 1756.
Bild: Dalregementets Museer
Ålandskongressen och Georg Heinrich von Görtz
Förhandlingarna på Åland avstannade efter Karl XII:s död. En av anledningarna var att kungens minister, baron Georg Heinrich von Görtz fängslades och avrättades efter kungens död. Under stora delar av kriget höll von Görtz diplomatiska kontakter med Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland. Han fick efterhand ett stort förtroende hos Karl XII på grund av sina ekonomiska kunskaper och blev förste minister hos kungen 1715–1718. von Görtz införde skatter på bland annat peruker och tobak vilket ogillades av befolkningen och han fick många fiender i Sverige.
Efter kungens död i Norge arresterades von Görtz i Tanum och fördes till Stockholm för att ställas inför rätta. Åklagarnas anklagelser mot honom var både grundlösa och orimliga. Bland annat anklagades han för att ha varit illasinnad mot kungen redan innan han trädde i kungens tjänst. Den 19 februari 1719 halshöggs han på galgbacken i Stockholm.
von Görtz ersättare i fredsförhandlingarna på Åland blev baron Johan Lillienstedt. Han anlände till Åland först den 25:e maj 1719. Då hade tsar Peters tålamod börjat ta slut.
Bild: Lukas von Breda, Georg Heinrich von Görtz 1668, Kansallisgalleria, allmän egendom
Galärer - fartyg
Redan innan Karl XII stupar 1718 hade tsar Peter av Ryssland börjat bygga upp en flotta av galärer. Galärer var smala och grunt gående fartyg som lätt kunde ta sig fram i den svenska skärgården. Fartygen gick både att segla och att ro. Galärerna har under lång tid hört till de vanligaste krigsfartygen. Förutom i krig användes de även inom handel och sjöröveri ända in på 1800-talet.
Under det stora nordiska kriget använde även den svenska flottan galärer, men inte alls i samma utsträckning som den ryska flottan. Efter kriget insåg den svenska krigsmakten att man behövde ha fartyg som lätt kunde ta sig fram i vattnen nära kusten. Man studerade hur galärer såg ut vid Medelhavet. Den svenska flottans galärerna blev något mindre än de ryska. Nu grundades det som kallades för skärgårdsflottan det vill säga Arméns flotta.
Tillhör Statens maritima och transporthistoriska museer
Skogsö
– Här stod slaget vid Stäket!
Den 13 augusti år 1719 utkämpades den avgörande striden mellan de svenska och ryska styrkorna vid Baggensstäket i Nacka. Slaget blev början på slutet på det stora nordiska kriget som inleddes år 1700 då Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland anföll Sverige. Målet var att återta landområden som länderna hade förlorat till Sverige under tidigare krig. Ryssland, ett land på väg att bli stormakt, ville få tillbaka landområden i finska viken och därmed tillgång till handeln i Östersjöområdet. Men framför allt skulle stormakten Sverige krossas.
Välkommen till Sveriges första slagfältsmuseum!
Soldatuniformen
I uniformen ingick en uniformsrock, väst, byxor av skinn eller kläde, linneskjorta, halsduk, stickade strumpor, skor, hatt och ränsel.
Uniformen varierade i utseende beroende på regemente och militär rang. Idag tänker vi på den karolinska uniformen som blå och gul. Ylletygerna färgades med växter. Den gula färgen kommer troligtvis från björklöv, den blå från vejde. Den blå färgen var dyr och svår att få fram.
Hatt och väska
I uniformen ingick en filthatt som kallas för trekornshatt eller tricorne. Det ingick också en ränsel, en äldre typ av mindre ryggsäck.
Strumpor
I uniformen ingick strumpor. Bönderna i södra Halland fick i uppdrag att sticka strumpor till armén. De fick ull för att sticka 10 000 par strumpor per år. Dessa färgades troligen med björklöv för att få den gula färgen. Både kvinnor och män stickade.
Skor
På fötterna hade karolinerna lågskor av skinn med en sula av björknäver och ett spänne av mässing. Skorna var gjorda så att de gick att använda på både höger och vänster fot.
Rotekistan
Uniformen förvarades i en rotekista hos en av bönderna i roten. Kistan skulle vara tät och stå på fötter så att råttor och fukt inte skulle kunna komma in i kistan och förstöra innehållet.
Uniformen tillhör Nacka kommun
Slaget vid Stäket
- 13 augusti 1719
Introduktion - Slagfältet
Torsdagen den 13 augusti år 1719 drabbade svenska och ryska soldater samman vid Baggenstäket. Hårda strider utkämpades både på norra och södra sidan om det smala sundet. I svensk historieskrivning har händelsen beskrivits som en svensk seger. Enligt ryska källor var det en rysk triumf.
Sju år av arkeologiska undersökningar av slagfältsområdet samt studier av ett stort antal svenska och ryska källor har kastat nytt ljus över historien och gjort det möjligt att i stora drag rekonstruera händelseförloppet.
13 augusti 1719 – Slaget vid Stäket
Tidigt på morgonen den 13 augusti 1719 är kapten Fritz Wachtmeister ute på en slup (ett mindre fartyg) i Baggensfjärden. Han siktar 27 ryska skepp och bränner av ett varningsskott. Generaladjutant Filip Tessin rider med nyheterna från Baggensfjärden till Hökarängen, där fältmarskalk Carl Gustav Dücker och arvprinsen Fredrik av Hessen-Kassel (senare kung Fredrik I) befinner sig. Bud går till Södermanlands regemente och regementschef Rutger Fuchs som befinner sig i Skarpnäck.
Klockan 15.00 börjar styrkorna marschera mot Skogsö. Dücker och Fredrik av Hessen-Kassel anländer till Skogsö klockan 15.30 och sätter upp en sambandscentral på den lokala sjökrogen. Klockan 18.00 anländer Södermanlands regemente och ansluter sig till Baltzar von Dahlheims tremänningsregemente (ett regemente med reservtrupper som satts upp under det stora nordiska kriget). Slaget inleds klockan 19.00 och pågår i en och en halv timme.
Slaget vid Stäket
- 13 augusti 1719
Introduktion - Slagfältet
Torsdagen den 13 augusti år 1719 drabbade svenska och ryska soldater samman vid Baggenstäket. Hårda strider utkämpades både på norra och södra sidan om det smala sundet. I svensk historieskrivning har händelsen beskrivits som en svensk seger. Enligt ryska källor var det en rysk triumf.
Sju år av arkeologiska undersökningar av slagfältsområdet samt studier av ett stort antal svenska och ryska källor har kastat nytt ljus över historien och gjort det möjligt att i stora drag rekonstruera händelseförloppet.
13 augusti 1719 – Slaget vid Stäket
Tidigt på morgonen den 13 augusti 1719 är kapten Fritz Wachtmeister ute på en slup (ett mindre fartyg) i Baggensfjärden. Han siktar 27 ryska skepp och bränner av ett varningsskott. Generaladjutant Filip Tessin rider med nyheterna från Baggensfjärden till Hökarängen, där fältmarskalk Carl Gustav Dücker och arvprinsen Fredrik av Hessen-Kassel (senare kung Fredrik I) befinner sig. Bud går till Södermanlands regemente och regementschef Rutger Fuchs som befinner sig i Skarpnäck.
Klockan 15.00 börjar styrkorna marschera mot Skogsö. Dücker och Fredrik av Hessen-Kassel anländer till Skogsö klockan 15.30 och sätter upp en sambandscentral på den lokala sjökrogen. Klockan 18.00 anländer Södermanlands regemente och ansluter sig till Baltzar von Dahlheims tremänningsregemente (ett regemente med reservtrupper som satts upp under det stora nordiska kriget). Slaget inleds klockan 19.00 och pågår i en och en halv timme.
Skogsö
– Här stod slaget vid Stäket!
Den 13 augusti år 1719 utkämpades den avgörande striden mellan de svenska och ryska styrkorna vid Baggensstäket i Nacka. Slaget blev början på slutet på det stora nordiska kriget som inleddes år 1700 då Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland anföll Sverige. Målet var att återta landområden som länderna hade förlorat till Sverige under tidigare krig. Ryssland, ett land på väg att bli stormakt, ville få tillbaka landområden i finska viken och därmed tillgång till handeln i Östersjöområdet. Men framför allt skulle stormakten Sverige krossas.
Välkommen till Sveriges första slagfältsmuseum!
Skogsö
– Här stod slaget vid Stäket!
Den 13 augusti år 1719 utkämpades den avgörande striden mellan de svenska och ryska styrkorna vid Baggensstäket i Nacka. Slaget blev början på slutet på det stora nordiska kriget som inleddes år 1700 då Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland anföll Sverige. Målet var att återta landområden som länderna hade förlorat till Sverige under tidigare krig. Ryssland, ett land på väg att bli stormakt, ville få tillbaka landområden i finska viken och därmed tillgång till handeln i Östersjöområdet. Men framför allt skulle stormakten Sverige krossas.
Välkommen till Sveriges första slagfältsmuseum!
Ålandskongressen och Georg Heinrich von Görtz
Förhandlingarna på Åland avstannade efter Karl XII:s död. En av anledningarna var att kungens minister, baron Georg Heinrich von Görtz fängslades och avrättades efter kungens död. Under stora delar av kriget höll von Görtz diplomatiska kontakter med Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland. Han fick efterhand ett stort förtroende hos Karl XII på grund av sina ekonomiska kunskaper och blev förste minister hos kungen 1715–1718. von Görtz införde skatter på bland annat peruker och tobak vilket ogillades av befolkningen och han fick många fiender i Sverige.
Efter kungens död i Norge arresterades von Görtz i Tanum och fördes till Stockholm för att ställas inför rätta. Åklagarnas anklagelser mot honom var både grundlösa och orimliga. Bland annat anklagades han för att ha varit illasinnad mot kungen redan innan han trädde i kungens tjänst. Den 19 februari 1719 halshöggs han på galgbacken i Stockholm.
von Görtz ersättare i fredsförhandlingarna på Åland blev baron Johan Lillienstedt. Han anlände till Åland först den 25:e maj 1719. Då hade tsar Peters tålamod börjat ta slut.
Bild: Lukas von Breda, Georg Heinrich von Görtz 1668, Kansallisgalleria, allmän egendom
Rutger Fuchs och Karl Balzar von Dalheim
Rutger Fuchs var regementschef för Södermanlands Regemente. Den 13 augusti 1719 var det han som ledde sina trupper från Skarpnäck till Baggenstäket. Efter 23 år i militär tjänst avgick Fuchs år 1739. Efter sin militära karriär blev han politiker och var verksam inom både Hattarna och Mössorna, de politiska partier som bildades under den period som kallas för frihetstiden i Sverige, 1719–1772.
Karl Baltzar von Dahlheim (tysk-svensk militär)
Fortifikationsöversten Karl Baltzar von Dahlheim fick i uppdrag att förstärka försvaret vid Baggenstäket tillsammans med Upplands tremänningsregemente (reservtrupper). Dalheim var 50 år och hade varit i svensk tjänst under lång tid. Han hade varit med Karl XII vid Narva, Poltava, Bender och när Karl XII sköts vid Fredriksten i Halden i Norge. Dalhem hade blivit skadad ett flertal gånger i fält. Det blev han också i slaget vid Stäket. Han fick splitter i huvudet från en granat. År 1748 var han en av de första som tilldelades Svärdsorden, en kunglig utmärkelse som tilldelas officerare i krigsmakten. Dessvärre kunde han inte bära sin utmärkelse, då han redan skulle ha pantsatt sin finaste rock. Dalheim dog bortglömd och utfattig på sin gård Stångberga i Vallentuna år 1756.
Bild: Dalregementets Museer
Slaget vid Stäket
- 13 augusti 1719
Introduktion - Slagfältet
Torsdagen den 13 augusti år 1719 drabbade svenska och ryska soldater samman vid Baggenstäket. Hårda strider utkämpades både på norra och södra sidan om det smala sundet. I svensk historieskrivning har händelsen beskrivits som en svensk seger. Enligt ryska källor var det en rysk triumf.
Sju år av arkeologiska undersökningar av slagfältsområdet samt studier av ett stort antal svenska och ryska källor har kastat nytt ljus över historien och gjort det möjligt att i stora drag rekonstruera händelseförloppet.
13 augusti 1719 – Slaget vid Stäket
Tidigt på morgonen den 13 augusti 1719 är kapten Fritz Wachtmeister ute på en slup (ett mindre fartyg) i Baggensfjärden. Han siktar 27 ryska skepp och bränner av ett varningsskott. Generaladjutant Filip Tessin rider med nyheterna från Baggensfjärden till Hökarängen, där fältmarskalk Carl Gustav Dücker och arvprinsen Fredrik av Hessen-Kassel (senare kung Fredrik I) befinner sig. Bud går till Södermanlands regemente och regementschef Rutger Fuchs som befinner sig i Skarpnäck.
Klockan 15.00 börjar styrkorna marschera mot Skogsö. Dücker och Fredrik av Hessen-Kassel anländer till Skogsö klockan 15.30 och sätter upp en sambandscentral på den lokala sjökrogen. Klockan 18.00 anländer Södermanlands regemente och ansluter sig till Baltzar von Dahlheims tremänningsregemente (ett regemente med reservtrupper som satts upp under det stora nordiska kriget). Slaget inleds klockan 19.00 och pågår i en och en halv timme.
Soldatuniformen
I uniformen ingick en uniformsrock, väst, byxor av skinn eller kläde, linneskjorta, halsduk, stickade strumpor, skor, hatt och ränsel.
Uniformen varierade i utseende beroende på regemente och militär rang. Idag tänker vi på den karolinska uniformen som blå och gul. Ylletygerna färgades med växter. Den gula färgen kommer troligtvis från björklöv, den blå från vejde. Den blå färgen var dyr och svår att få fram.
Hatt och väska
I uniformen ingick en filthatt som kallas för trekornshatt eller tricorne. Det ingick också en ränsel, en äldre typ av mindre ryggsäck.
Strumpor
I uniformen ingick strumpor. Bönderna i södra Halland fick i uppdrag att sticka strumpor till armén. De fick ull för att sticka 10 000 par strumpor per år. Dessa färgades troligen med björklöv för att få den gula färgen. Både kvinnor och män stickade.
Skor
På fötterna hade karolinerna lågskor av skinn med en sula av björknäver och ett spänne av mässing. Skorna var gjorda så att de gick att använda på både höger och vänster fot.
Rotekistan
Uniformen förvarades i en rotekista hos en av bönderna i roten. Kistan skulle vara tät och stå på fötter så att råttor och fukt inte skulle kunna komma in i kistan och förstöra innehållet.
Uniformen tillhör Nacka kommun
Spår efter rysshärjningarna
Sju städer, tio större järnbruk, tusentals gods, gårdar, torp, stugor, kvarnar, magasin och lador brändes ner. Men några gods klarade sig – däribland Sandemar på Södertörn och Tyresö slott.
Många lokala berättelser lever kvar än idag om ryssarnas härjningar i Stockholms skärgård. Det finns även spår kvar i skärgården av så kallade ryssugnar. På dessa platser ska ryssarna ha haft provisoriska läger och byggt ugnar av sten för att laga mat. Men det kan vara svårt att avgöra om dessa ugnar är från sommaren 1719 eller om det är den lokala fiskarbefolkningen som har byggt dessa.
Spår efter rysshärjningarna
Sju städer, tio större järnbruk, tusentals gods, gårdar, torp, stugor, kvarnar, magasin och lador brändes ner. Men några gods klarade sig – däribland Sandemar på Södertörn och Tyresö slott.
Många lokala berättelser lever kvar än idag om ryssarnas härjningar i Stockholms skärgård. Det finns även spår kvar i skärgården av så kallade ryssugnar. På dessa platser ska ryssarna ha haft provisoriska läger och byggt ugnar av sten för att laga mat. Men det kan vara svårt att avgöra om dessa ugnar är från sommaren 1719 eller om det är den lokala fiskarbefolkningen som har byggt dessa.
Spår efter rysshärjningarna
Sju städer, tio större järnbruk, tusentals gods, gårdar, torp, stugor, kvarnar, magasin och lador brändes ner. Men några gods klarade sig – däribland Sandemar på Södertörn och Tyresö slott.
Många lokala berättelser lever kvar än idag om ryssarnas härjningar i Stockholms skärgård. Det finns även spår kvar i skärgården av så kallade ryssugnar. På dessa platser ska ryssarna ha haft provisoriska läger och byggt ugnar av sten för att laga mat. Men det kan vara svårt att avgöra om dessa ugnar är från sommaren 1719 eller om det är den lokala fiskarbefolkningen som har byggt dessa.
Spår efter rysshärjningarna
Sju städer, tio större järnbruk, tusentals gods, gårdar, torp, stugor, kvarnar, magasin och lador brändes ner. Men några gods klarade sig – däribland Sandemar på Södertörn och Tyresö slott.
Många lokala berättelser lever kvar än idag om ryssarnas härjningar i Stockholms skärgård. Det finns även spår kvar i skärgården av så kallade ryssugnar. På dessa platser ska ryssarna ha haft provisoriska läger och byggt ugnar av sten för att laga mat. Men det kan vara svårt att avgöra om dessa ugnar är från sommaren 1719 eller om det är den lokala fiskarbefolkningen som har byggt dessa.
Slaget vid Stäket
- 13 augusti 1719
Introduktion - Slagfältet
Torsdagen den 13 augusti år 1719 drabbade svenska och ryska soldater samman vid Baggenstäket. Hårda strider utkämpades både på norra och södra sidan om det smala sundet. I svensk historieskrivning har händelsen beskrivits som en svensk seger. Enligt ryska källor var det en rysk triumf.
Sju år av arkeologiska undersökningar av slagfältsområdet samt studier av ett stort antal svenska och ryska källor har kastat nytt ljus över historien och gjort det möjligt att i stora drag rekonstruera händelseförloppet.
13 augusti 1719 – Slaget vid Stäket
Tidigt på morgonen den 13 augusti 1719 är kapten Fritz Wachtmeister ute på en slup (ett mindre fartyg) i Baggensfjärden. Han siktar 27 ryska skepp och bränner av ett varningsskott. Generaladjutant Filip Tessin rider med nyheterna från Baggensfjärden till Hökarängen, där fältmarskalk Carl Gustav Dücker och arvprinsen Fredrik av Hessen-Kassel (senare kung Fredrik I) befinner sig. Bud går till Södermanlands regemente och regementschef Rutger Fuchs som befinner sig i Skarpnäck.
Klockan 15.00 börjar styrkorna marschera mot Skogsö. Dücker och Fredrik av Hessen-Kassel anländer till Skogsö klockan 15.30 och sätter upp en sambandscentral på den lokala sjökrogen. Klockan 18.00 anländer Södermanlands regemente och ansluter sig till Baltzar von Dahlheims tremänningsregemente (ett regemente med reservtrupper som satts upp under det stora nordiska kriget). Slaget inleds klockan 19.00 och pågår i en och en halv timme.
Skogsö
– Här stod slaget vid Stäket!
Den 13 augusti år 1719 utkämpades den avgörande striden mellan de svenska och ryska styrkorna vid Baggensstäket i Nacka. Slaget blev början på slutet på det stora nordiska kriget som inleddes år 1700 då Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland anföll Sverige. Målet var att återta landområden som länderna hade förlorat till Sverige under tidigare krig. Ryssland, ett land på väg att bli stormakt, ville få tillbaka landområden i finska viken och därmed tillgång till handeln i Östersjöområdet. Men framför allt skulle stormakten Sverige krossas.
Välkommen till Sveriges första slagfältsmuseum!
Slagfältsmuseet HAMN
Historien om slaget vid Baggenstäket 1719
Slagfältsmuseet HAMN
Historien om slaget vid Baggenstäket 1719